Idag har det inte varit en vanlig dag. Mina tankar har varit hos Erik extra mycket idag eftersom det är hans 21-årsdag, som jag gärna hade spenderat tillsammans med honom. Bara tanken på att jag aldrig kommer få träffa min kusin igen gör mig svag. Jag har fortfarande inte förstått att han aldrig mer kommer vara med på hödtider eller släktträffar mm. Det kommer i fortsättningen alltid vara någon som saknas. Det kommer bara vara 3 kusiner, ojämt antal, en mindre, allt blir bara fel. Men idag har mina tankar gått till Erik. Jag har tänkt extra mycket på alla minnen vi har ihop och allt vi tillsammans varit med om. Dessa 15 åren jag fick chansen att lära känna en sån underbar och bra människa är jag förevigt tacksam över.